Author Archives: hmiadmin

ICES

ICES är en förkortning för International Council for the Exploration of the Sea, på svenska känt som Internationella Havsforskningsrådet. Rådet är världens äldsta vetenskapliga internationella organisation, grundad år 1902 och har sitt huvudsäte i Köpenhamn, Danmark. Rådets uppgift är uppmuntra, utveckla och koordinera marin forskning, publicera och kommunicera forskningsresultat samt bistå med opolitiska och fristående […]

Genetisk variation

Mer om detta kan läsas i följande vetenskapliga artikel: Hughes och Stachowicz (2004) Genetic diversity enhances the resistance of a seagrass ecosystem to disturbances. Proceedings of the National Academy of Sciences 101, sid. 8998-9002, doi: 10.1073/pnas.0402642101.

Lokala fiskbestånd

Mer om detta kan läsas i följande vetenskapliga artikel: Knutsen m. fl (2004) Transport of North Sea cod larvae into the Skagerrak coastal populations. Proceedings of the Royal Societey B 271, sid. 1337-1344, doi: 10.1098/rspb.2004.2721.

Förändringar av torskbestånd

Mer om detta kan läsas i följande vetenskapliga artikel: Svedäng och Svenson (2006) Cod Gadus morhua L. populations as behavioural units: inference from time series on juvenile abundance in the eastern Skagerrak. Journal of Fish Biology 69, sid. 151-164, doi: 10.1111/j.1095-8649.2006.01272.x.

Lax koloniserar Östersjöregionen

Mer om detta kan läsas i följande vetenskapliga artikel: Nilsson m. fl (2001) Matrilinear phylogeography of Atlantic salmon (Salmo salar L.) in Europe and postglacial colonization of the Baltic Sea area. Molecular Ecology 10, sid. 89-102, doi: 10.1046/j.1365-294X.2001.01168.x.

Homingbeteende

Homingbeteende innebär en medfödd egenskap, som gör att ett djur kan återvända till en plats även om den inte känner vägen. Platsen kan vara hemområde eller lekplats. Se mer hos engelska wikipedia: Homing (biology)

FORMAS handbok

I forskningsrådet FORMAS handbok för ansökningar anges att frågeställningens samhällsnytta bland annat granskas med avseende på om frågeställningen beaktar intressenters och/eller slutanvändares behov, och kan därför innefatta referenser till t.ex. direktiv, miljömål och strategier samt diskussioner med relevanta intressenter/slutanvändare. Vidare skall sökanden visa erfarenhet och förmåga att sprida forskningsresultat till intressenter/slutanvändare. Detta innebär att intressenter/slutanvändare […]

Expertgrupper

Denna typ av expertgrupper används exempelvis både av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Ett annat bra exempel är Rådet för biologisk mångfald.

HELCOM Coreset

Som del av genomförandet av EU:s marina direktiv har de regionala havsmiljökonventionerna fått uppdraget att koordinera utveckling av indikatorer och mål för utvärdering av havsmiljöstatus. I projektet HELCOM CORESET deltog under 2011 cirka 80 experter från konventionsländerna i gemensamma möten och praktiskt arbete för att utveckla indikatorer för sex av direktivets deskriptorer. Den tid som […]

Havs- och vattenmyndigheten

Den 1 juli 2011 bildandes den nya Havs- och vattenmyndigheten i och med sammanslagningen av delar av Naturvårdsverket och före detta Fiskeriverket. Samtidigt överfördes personalen vid Fiskeriverkets fyra laboratorier (ca 150 personer) till Sveriges lantbruksuniversitet SLU.  Denna flyttning hade föregåtts av tidigare sammanslagningar när ett av dessa laboratorium (Fiskeriverkets kustlaboratorium) bildades 1 juli 1991. Personalen […]