Åtgärder för en fungerade expertförsörjning

Texten ”Åtgärder för en fungerande expertförsörjning” är framtagen av en arbetsgrupp som har letts av Lena Gipperth vid Havsmiljöinstitutet. I arbetsgruppen har följande personer ingått:

Tina Elfwing, Havsmiljöinstitutet, Stockholms universitet
Per Nilsson, Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet
Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet

Det finns en stor och bred kunskap om havet samlad vid Sveriges universitet och högskolor. Denna kunskap kan komma till nytta vid förvaltningen av våra kuster och havsområden, till exempel genom att forskare ges olika typer av expertuppdrag. Idag saknas dock ett väl fungerande tillvägagångssätt för att identifiera och förmedla experter för myndighetsuppdrag. Därför föreslår Havsmiljöinstitutet att ett nytt system för expertförsörjning utvecklas.

Att använda ”bästa möjliga kunskap” är en övergripande målsättning för den svenska havsförvaltningen. Myndigheter har därför behov av att använda vetenskaplig expertis i olika typer av uppdrag. Det kan handla om att delta i utredningar eller ingå i expertgrupper, men lika gärna om att utveckla eller granska material som skall utgöra underlag i förhandlingar.

Det internationella havsforskningsrådet, ICES, är ett bra exempel på en verksamhet där Sverige medverkar genom sina experter. ICES har sedan dess grundande byggt sina resultat på deltagande av nationella experter, och idag finns omkring 100 expertgrupper inom ICES. Inom EU är expertgrupperna ofta knutna till genomförandet av ett visst direktiv, eller till utformning och genomförandet av gemensamma politikområden såsom fiskeri-, jordbruks- och havspolitiken. Inom de regionala konventionerna HELCOM och OSPAR arbetar också många grupper och undergrupper som förses med experter och specialkompetens
via medlemsländernas myndigheter.

I Sverige finns flertalet potentiella experter vid våra universitet. Omfattningen av den forskning som är relevant för förvaltningen av våra kuster och havsområden är förhållandevis stor. Det borde därför inte vara några större svårigheter att hitta experter inom det marina området. Men idag saknas ett tydlig tillvägagångssätt för att identifiera rätt forskare/expert och därefter förmedla kontakten till behövande myndigheter.

nästa sida >>