Konsekvenser för den maritima miljöförvaltningen

Sammantaget finns det idag starkt stöd för att överfiske av stora rovfiskar inte bara påverkar de fiskade bestånden, utan att fisket också ger starka negativa effekter i hela ekosystem, jämförbara med övergödningens effekter. Det är därför dags att betrakta friska bestånd av stora rovfiskar som en essentiell del av ett fungerande ekosystem, och fisket som en av andra mänskliga aktiviteter som kan ge negativa effekter på miljön.

En konsekvens av detta är att förvaltningen av fisket måste integreras i, och vara underordnad förvaltningen
av den marina miljön. Det innebär bland annat att man vid beslut om fiskekvoter inte bara skall ta hänsyn till
fiskeriekonomiska aspekter, utan att man också måste väga in indirekta konsekvenser av minskade fiskbestånd, för till exempel kustnära habitat och deras ekosystemtjänster.

När åtgärder övervägs för att komma tillrätta med övergödningsproblem i kustzonen, behöver förvaltningen beakta såväl åtgärder mot närsaltsutsläpp, som åtgärder för att säkerställa ett fungerande ekosystem med friska bestånd av stora rovfiskar och algbetande kräftdjur. Förvaltning av fiskbestånd måste alltså också inkluderas som en viktig del vid förvaltning av marina miljöer.

Den nya Havs- och vattenmyndigheten ger Sverige en unik möjlighet att på ett bättre sätt integrera förvaltningen av fisket i den marina miljöförvaltningen. Det är därför viktigt att en ekosystembaserad förvaltning utgör ett tydligt mål för myndigheten. I denna process kan det bli centralt att utreda vilka hinder som finns i dagens lagstiftning för att förvaltningen av fisket skall kunna underordnas förvaltningen av miljön.

Det är dags att betrakta friska bestånd av stora rovfiskar som en essentiell del av ett fungerande ekosystem, och fisket som en av andra mänskliga aktiviteter som kan ge negativa effekter på miljön.

nästa sida >>